Hello darkness my old friend

Kom nyss hem från mitt sista nattpass på tidningen.
Märklig känsla.

Att lämna något. Men ändå veta att man kommer tillbaka. Inte för att det finns något kontrakt som säger det.
Utan för att man bara vet det.

Lämnade kvar lite kaksmulor och ett par röda ord.

... and on that bombshell 'neath the halo of a street lamp, I turn my collar to the cold and damp. When my eyes were stabbed by the flash of a neon light, that split the night.
And touched the sound of silence.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0