Handling

Jag vet att jag kommer låta sådär äckligt nyfrälst. Men det slog mig när jag kollade på Blood Diamond för en stund sedan.

Det faktum att hemska saker händer hela tiden.
Och då menar jag hela tiden.

Du går upp ur sängen och tänder lampan - och ett barn dör av svält i Somalia.
Du tar bilen till jobbet - och en kvinna i Ukraina våldtas av sin man.
Du köper en latte på väg hem - och en självmordsbombare spränger ett café på Västbanken.
Du tittar på nyheterna - och ser in i ögonen på de vars liv redan har förstörts.
Jag skriver ett blogginlägg -  och sedan stänger vi alla av och går och lägger oss, desperat önskandes att om vi bara hoppas och tror tillräckligt mycket så kommer världen helt utan ansträngning att vara annorlunda när vi vaknar. 

... och en kort sekund, precis innan vi somnar, så kommer verkligheten att knacka på. Och inga dörrar vi satt upp, inga hänglås vi byggt på muren runt vårt ömtåliga inre kommer att hålla den borta. Och vi kommer att  vara ensamma med vårt samvete.