In Memoriam

En konstig dag och en konstig känsla som naglat sig fast. Precis bakom det medvetna. Som om hjärnans räckvidd inte kommer åt, lika lite som kroppens händer kommer åt den där platsen på ryggen som kliar så mycket.
En harmlös titt på klockan och allt får en förklaring. Den 28:e. Bara en siffra som inte ska betyda något alls. Bara vara där som en indikator på vilken dag det är.

Och ja, idag är det ett år och fyra månader sedan jag var på din begravning Erik.

Det går så snabbt. Allting går så fort.

Jag vet inte hur jag ska hinna med allt.

Jag minns dig. Jag minns dig, och jag minns att du hann så mycket, och I hope you don´t mind, that I put down in words, någon annans ord men min mening likväl. För så mycket annat men idag bara för dig Erik:

I hold it true, whate'er befall;
I feel it when I sorrow most;
'Tis better to have loved and lost
Than never to have loved at all.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0