och det slutade ändå alltid på Kåren

Idag åt jag tacos för första gången på hur länge som helst. Och när jag lastat på färs, grönsaker, ost och gräddfil och som vanligt misslyckats med att få allt att stanna i brödet när man tagit första tuggan, så kom jag osökt att tänka på Sundsvall.
Det kan ha varit något med luften utanför, en sval vind lite för tidigt på dagen för att man skulle kalla den för sommarsvalka - en tidig vind från hösten, och hösten för med sig minnen från en stad där det åts tacos ofta.
En stad full av studentkorridorer. Likadana dörrar som var för sig dolde heltt skilda världar. En knack på porten och klart du kan komma in, vi skulle precis käka tacos vill du ha. Hacka, skära, skaka, riva och äta. Klunk, klunk en öl. Ha ha, har du hört vad han gjort och vad hon sa. Skrap, skrap, är det nån mer som vill ha, klunk klunk tre öl till, fan ska vi inte dra ut. Diska, duscha ses om en stund då, ring ring, ska ni med, klart, ses snart. Ha ha, hej hej, har du hört, haha, ja fy fan, skål. Taxi nej va fan vi går, kom nu då, men vart ska vi då, skeppan eller ja annars kommer inte alla in, men kåren då, usch nej inte kåren va fan. klunk klunk, dans, dans, hej hej är ni ocskå här, har ni sett, har ni hört, klunk klunk, dans dans, ska vi dra till kåren, aaa vi drar till kåren. ses där då.

......


and on that bombshell så är dagens framslumpade Spotifylåt ingen mindre än Don´t Speak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0