Fyllesvammel
Och när jag lägger mig ner inatt, efter att ha sprungit gatlopp med mitt medvetande och tvivel, ska jag känna värmen från din kropp. Ditt mjuka leende ska leda mig till varma tankar. Från tryggheten i din omfamning ska jag finna hopp. Din tilltro ska bli en mur mot omvärldens tvivel, en sköld mot kylan som kastas på gatorna och inget ska längre få mig att känna skräckens svindel.
Du talar så tyst, om saker så stora, och varje ord lägger en pinne på brasan som är mitt mod. Mening för mening, timme för timme, med och utan ord så sipprar en värme ur dig, en sanning bakom dina ögon som inte går att dölja. I dina världar vill jag springa, i dina drömmar vill jag finnas, längs dina raserade murar vill jag vandra försiktigt, utan att trampa snett och med en överygelse om att vägen leder framåt.
Och när du vaknar så är jag där, faller du så fångar jag dig, och blir du rädd så omfamnar jag dig, en ledstång i stormen, en klippa i vinden. Kom så lutar vi oss mot varandra.
Du talar så tyst, om saker så stora, och varje ord lägger en pinne på brasan som är mitt mod. Mening för mening, timme för timme, med och utan ord så sipprar en värme ur dig, en sanning bakom dina ögon som inte går att dölja. I dina världar vill jag springa, i dina drömmar vill jag finnas, längs dina raserade murar vill jag vandra försiktigt, utan att trampa snett och med en överygelse om att vägen leder framåt.
Och när du vaknar så är jag där, faller du så fångar jag dig, och blir du rädd så omfamnar jag dig, en ledstång i stormen, en klippa i vinden. Kom så lutar vi oss mot varandra.
Kommentarer
Trackback
