Hold your head up high

Nedsparkad och rånad efter något så lovande. Med huvudet i skiten - men på något sätt fortfarande full av kamp. Ett slag, två. Pang och vägen känns utstakad, en vändning har kommit, en vind som ska bära fram mot något stort.
Men så bryts vinden och tempot hackar. Rånarna kommer tillbaka och sparkar återigen undan fötterna. Passar på att hoppa på den som ligger.

Och allting är över. En sista förlorad desperat strid som misslyckats.

Men något rör sig fortfarande. En instikt som aldrig dör. Med en välriktad spark så faller rånaren och allting tystnar i ett vrål.

Striden är inte över, inte här, inte nu, aldrig så länge vi andas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0